emeliacarlsson

Uppdatering!

Mycket vatten har flutit under broarna sedan sist.

Tiffany har flyttat in i vagnparken och Rudolf har flyttat. Tiffany är en toyota i sina bästa år.
Jag har dessutom besökt det stora landet i väst (nej, inte Norge) USA, staterna, amerikat. Närmare bestämt New York!
Det var en fantastiskt trevlig semester. Vi såg både frihetsgudinnan, många höga och ännu fler högre hus, brooklyn bridge, china town, little Italy mm mm
Vi råkade bo i Harlem, L blev jude och jag blev frälst. Vi hade tur med vädret utom när vi åkte till Canada och Niagara Fallen, vilket ledde till att jag var tvungen att inhandla en varm men ful canada-mössa för att inte frysa öronen av mig. Detta i kombination med olika regnponchos gjorde Niagara upplevelsen optimal!

Vi har ätit gott, druckit cosmopolitans och proppat i oss bagels med vindruvs-sylt som om det inte fanns någon morgondag. Jag hann med en matförgiftning, en del shopping och lite central park och lugn och ro också.  Tack L för en härlig resa. Det är ju helt fantastiskt kul att man kan umgås så intensivt och resa ihop trots att man är så olika men ändå så lika :)




Hamburgare och öl, basmat i N.Y.



På onsdag åker jag till Ume för jobb + att beskåda P & Es alla vuxenpoäng.

oj oj. Tro det eller ej men jag tror att min kära bil Rudolf drabbats av bristande impulskontroll. Hade honom inne för lite småfix.. bland annat att centrallåset på förarsidan som inte fungerade tillfredsställande.. När jag hämtade Rudolf så var han lite sur för att jag hade lämnat bort honom (min analys) så låset var lite trögt men det skulle ordna till sig sa de..  men icket. DEt som sedan hände är lite skrattaretande när man ser objektivt på det i efterhand.. mindre skrattretande när man inte ätit på alldeles för länge och står på en parkering med massa folk:
Jag och D ska låsa bilen då går det inte att låsa + att rutorna fram helt plötsligt går ner. Så där står vi med en bil som inte går att låsa med öppna rutor. Jag kan inte tänka klart och morrar (hunger-elakt a.k.a. en-blodsockernivå-under-fotknölarna-speaking) vakta bilen och går in och handlar. Mitt geni till karl räknar då ut ett sätt att låsa bilen inifrån där man sedan får klättar till passagerar sätet låsa upp den dörren och sedan låsa den dörren från utsidan. En 8åring pekade och skrattade när jag gjorde manövern på ICA härom dagen. Men jag står ut... tills på torsdag. Kanske kan man medicinera honom eller så får han gå i terapi.. min lilla röda bil.


För övrigt
*var på SPA igår.. och det var alldeles alldeles underbart
*sodastreamen går på högvarv liksom vårt nyförvärv i köksparken: diskmaskinen!
*Nedräkning för NY har börjat.

Vi åt mat, drack öl och åt ost och chips och frossade i största allmänhet. Vi gick och gick och gick på kullersten tills vaderna och fötterna värkte och så gick vi lite till. Vi såg massvis av hus, kyrkor, slott, broar tinnar och torn. Vi såg också ett begravnings kapell som finns med på världsarvslistan... det var skrämmande och häftigt på samma gång. Ben från ca 40 000 människor var "arrangerade" inne i kapellet som bland annat kristallkrona. Bisarrt är nog det bäst beskrivande ordet...

I övrigt hade vi en hel del intressanta diskussioner, skratt mm mm

Exempel:

E: Vad tror du att du gör om 5 år?
D (efter att vi ätit rostade potatisar med ost och kött och öl och chips mm mm): Bantar

 

Vi befinner oss nu i Prag. Vi har redan fatt smak pa bade olet och maten. Valdigt fint och kanske lite val varmt vader. Pa dagarna leker vi turister och pa kvallerna njuter vi av en till flera kalla... med och utan tilltugg.
Ikvall blir det till Emelias stora fortjusning 3ratters igen!

Vi lever och mar for er (t.ex mamma) som undrade.

Ja åter igen har jag besökt primärvården och åter igen kände jag mig förminskad och besviken (trogna läsare minns incidenten då jag hade eksem och fick frågan "har du haft blöta vantar på dig?"). Nu har jag infektion i 2 fingrar  och har jätteont och kan alltså inte använda 2 fingrar på högerhand vilket förutom smärtan också vållar mig en hel del praktiska problem i vardagen eftersom  jag är högerhänt. Distriktssköterskan ställer då följande fråga: "Använder du händerna mycket?" Vad skulle jag säga? Dagligen..? speciellt fingrarna och fingertopparna (!)
Hon sa att hon inte kunde förstå vad det var för något.. när jag sa att jag hade så mycket besvär att jag hade svårt att jobba och klara mitt dagliga liv utan hjälp så sa hon: "Har du inte semester snart då?" Tack det var upplyftande, och nån läkare fick man tydligen inte träffa förrän man haft besvär i 2 veckor. Att mitt pekfinger var dubbelt så stort som det brukar vara och hon inte kunde förstå varför spelade ingen roll.. Det är både förnedrande och kränkande att inte bli tagen på allvar.

Efter att ha kommit hem och gråtit en skvätt av smärta och mamsen och D hade tyckt synd om mig en stund  ringde jag sjukvårdsupplysningen och fick direkt en tid till distriktläkarjouren och väl där sa läkaren att jag direkt skulle få antibiotika. Så tillslut : Upprättelse och hjälp. Hallelulja! Hoppas det ger med sig snart...   Jag hatar att vara sjuk och svag.


Det som ändå lyser upp min tillvaro just nu är att jag är sambo på riktigt och att det hursomhelst blir en resa till tärna-trakten i helgen!

Bloggtorka , kanske är det värmen kanske har jag ett liv i verkligheten nu också. Sedan sist har stora steg tagits på förhållandefronten. Ett av dessa inte så noga övervägda steg togs mer av snålhet och kunde ha slutat i tragedi (nää kanske överdrev jag lite nu). Vi bestämde oss för årskort på jamtli då man tjänar igen detta ganska fort, ännu billigare blev det om man var två vuxna som bodde på samma adress detta kallades då "familjekort" vilket skrämde oss till en början men snålheten bedrog visheten och vi slog till. När vi sedan skulle hämta våra årskort så kunde den barska kvinnan bakom disken först inte hitta dem.
Sedan slog hon in mitt namn på datorn och sa (fortfarande lika barskt) : Har du haft familjekort med någon annan förut?
-Nej, svarade jag helt sanningsenligt ( för det har jag verkligen inte haft,  eller möjligen i 6års åldern med mina föräldrar?)
- Jo det ser ut så säger hon
Jag säger nej en gång till och undrar vad det i så fall påverkar att jag nu vill köpa ett nytt årskort?

Efter mycket om och men får vi våra års-familjekort och jag funderar på om de på jamtli har en databas med alla familjekorts innehavare och hur många felaktigheter det smugit sig in i denna Östersunds-familjedatabas.. 
Jag har i allafall gjort ett statement. Första gången med familjekort... med min numera sambo D.

"A small step for us,one giant leap for barska-tanten-i-jamtli-disken-som-gärna-vill-sätta-käppar-i-hjulen-för-lyckliga-personer-genom-att-ljuga-om-vilka-de-haft-familjekort-med"

Nu är det sovdags för mig. Är ju alltför trött fortfarande. Har i allafall hunnit med både after work och veckohandling.
Lyssnar som besatt på Melissa Horn.

"Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann

Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort" Sen en tid tillbaka av Melissa Horn

Jag har inte bloggat på länge mest för att jag inte har någon energi. Jobbar ju fulltid nu och det fungerar bra men tar på krafterna. Jag sover som ett spädbarn upp mot 10 timmar per natt. I övrigt laddar jag för årets resor. I augusti bär det av till Prag med D. Vi ska äta god mat och dricka gott gott öl! Sedan i oktober drar jag och min vän L till New York the big apple. Efter veckor och massvis av tid för velande så har vi bokat vårt New York-boende. Såklart var det mest frukost-utbudet som fick styra för mig och L (vi är ju båda trevligast att umgås med när vi får äta). I helgen ska jag spotta upp mig ordentligt inför 10års jubiléet från nian  (ja jag är gammal jag vet). Det som ställer till det lite är att jag fortfarande inte helt tillfrisknat från min körtelfeber och fortfarande inte har normala levervärden efter detta, vilket leder till att jag inte får dricka en droppe. Det är inte så att jag eftersträvar någon slags fylla.. men graviditetsrykten lär florera.. kul? nä inte alls! och höga levervärden hur låter det när man inte träffats på 10 år? Ja spännande ska det bli!

jag vaknar vill vill vill göra massor av saker. Gör ett ryck (t.ex. diskar... inte springa ) sen däckar jag på soffan sen är jag igång igen.  Jag har inte alls min vanliga fart, det är jobbigt. Ofta vill man göra saker bara för att man vet att det inte går.. nu är det ett sånt tillfälle mest hela tiden. Nu kommer veckor utan alkohol och fysisk ansträngning att vara en nödvändighet och som läkaren var noga att påpeka inga slag mot levern och mjälten (så om du hade planerat att slå mig hårt i dessa områden var vänlig vänta några veckor tack).

Jag var också tvungen att köpa en ny mobiltelefon, i den nya kan folk höra vad jag säger det är ett lyft. Att den sedan var pytteliten och har fula typsnitt det är små problem. Jag gillar oftast inte förändringar egentligen, så det är väl mest bara en fråga om att jag ska vänja mig vid min nya telefon som påminner om den gamla bara lite lite sämre (förutom den nya telefonens stora fördel personen man pratar med hör vad jag säger).

Nu lunch sedan sova lunch... sedan en ny etapp. I eftermiddag måste jag nämligen vara pigg då är jag bjuden på picknick av min favorit-låtsas-storasyster och det vill jag så otroligt gärna vara pigg inför!


"jag har slutat träna och börjat vila mig i form"

Fick förresten körtelfeber i present av min goda vän L hon har ju precis som jag grym humor :